Svenskarnas nikotinvanor har ändrats mycket under senare år. Andelen rökare är nere på historiskt låga nivåer, samtidigt som det vita snuset blir allt vanligare. Det märks även i fotbollsvärlden, på läktarna, runt träningsplanerna och i omklädningsrummen, där nya vanor har ersatt gamla.
Rökningen i Sverige på en historiskt låg nivå
Enligt www.snuset.se visar internationell forskning att Sverige har Europas lägsta andel rökare och därmed också bland de lägsta nivåerna av tobaksrelaterade sjukdomar. Den nedåtgående trenden inom rökning bekräftas också av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som anger att den registrerade cigarettförsäljningen har minskat med 45 % sedan 2003.
Även Folkhälsomyndighetens siffror är talande. Resultaten från deras enkät från 2024 visar nämligen att det då endast var 5,4 % av befolkningen i vuxen ålder som angav att de rökte dagligen. Ytterligare 6 % rökte ibland. Bland unga vuxna var siffrorna ännu lägre, med bara 2 % som rökte dagligen.
Snuset tar större plats – siffrorna bakom
Samtidigt som rökningen minskar ökar snusandet. Rapporten från Folkhälsomyndighetens undersökning visar att 22 % av männen och 10 % av kvinnorna i vuxen ålder snusade dagligen år 2024. Det innebär att snuset är betydligt vanligare än cigaretterna bland dagens vuxna befolkning.
Speciellt har tobaksfria nikotinpåsar, det vill säga det vita snuset, på kort tid intagit en egen och helt ny position på nikotinmarknaden. Totalt uppgav 5 % av befolkningen att de snusade vitt dagligen. Försäljningssiffror från samma år, redovisade av CAN, visar också att av det totala antalet sålda snusdosor var det 40 % som innehöll vitt snus.
Mellan 2021 och 2024 har försäljningen av vitt snus nästan tredubblats. Under samma period har det traditionella, bruna snuset minskat med omkring 10 %. Ser man ännu längre tillbaka, från 2016 till 2024, så har den totala snuskonsumtionen ökat med 40 % mätt i kilo och med 100 % räknat i antal dosor.
Så ser det ut i fotbollens värld
Användningen av brunt tobakssnus har länge varit vanlig bland svenska fotbollsspelare. Men även här blir det allt vanligare att se de – ofta färgglada – dosorna med vitt snus på omklädningsrummens bänkar. Det gäller även i kvinnornas avdelning, där det tidigare knappt förekommit snus över huvud taget.
Det är heller inte bara i Sverige som fotbollsspelare snusar. I en studie beställd av det engelska spelarfacket PFA och genomförd av forskare vid Loughborough University var det 1 av 5 tillfrågade professionella fotbollsspelare som uppgav att de använde nikotinpåsar, snus eller bådadera. Undersökningen omfattade 628 herrspelare från Premier League och English Football League samt 51 spelare från Women’s Super League.
Någon rök från cigaretter syns däremot inte alls längre på svenska idrottsplatser, allt sedan det förbud som trädde i kraft den 1 juli 2019 genom lag 2018:2088 om tobak och liknande produkter. I den anges att det är förbjudet med rökning på inhägnade platser utomhus som huvudsakligen är avsedda för idrottsutövning.
Bestämmelsen omfattar hela det inhägnade området, inte enbart läktarna eller särskilt markerade zoner. Detta gäller i hela landet och oavsett nivå, på allt från mindre idrottsplatser till de största arenorna. Den som trots tillsägelse fortsätter att röka kan avvisas från platsen.
Är snus tillåtet på idrottsplatser?
Rökning definieras på ett brett sätt i lagen. Det handlar inte bara om vanliga cigaretter. Även e-cigaretter och andra produkter av liknande typ är förbjudna på inhägnade idrottsplatser. Syftet är att skapa rökfria miljöer där barn, unga och vuxna kan vistas utan att exponeras för rök.
Dock, eftersom det i grunden handlar om att hålla våra idrottsplatser fria från rök så omfattar inte förbudet snusning, vare sig brunt eller vitt. Vad gäller de “andra produkter” som lagtexten tar upp så förtydligas det att det gäller sådana som till användningssättet motsvarar rökning, även om de inte innehåller tobak. Snusning producerar ingen rök och därför är det inte förbjudet.
Snuset inom idrottens riktlinjer och policydokument
Till skillnad från lagstiftarna har idrottsrörelsen sedan länge låtit snus ingå som en del av tobaksfrågan. I övergripande ANDT- och ANDTS-dokument från Riksidrottsförbundet och dess studieförbund formuleras målet om tobaksfria idrottsmiljöer, där snus – i likhet med cigaretter och annan tobak – inkluderas i begreppet.
Det finns också exempel på policyer hos olika specialförbund och enskilda föreningar där snus nämns uttryckligen, i samma sammanhang som andra tobaksprodukter, kopplat till åldersgränser i verksamheten och ansvaret att agera som förebilder.
Även RF-SISU har, i nyare utbildningsmaterial, börjat ta upp det vita snuset specifikt. Där förklaras vad det är, hur det skiljer sig från det traditionella snuset och hur de som är ledare kan diskutera bruket inom sin förening. Det är ett område som hanteras som en egen del inom värdegrunds- och policyarbete.
I praktiken innebär detta att många föreningar i dag förväntas ta ställning till både traditionellt snus och tobaksfria nikotinprodukter som vitt snus, när de formulerar sina interna riktlinjer för spelare och ledare. Speciellt för fotbollsföreningar som har stora ungdomssektioner blir detta en konkret del av värdegrundsarbetet, där normer sätts tidigt och kopplas till förebildskap.