Veikkaus har sedan 1940-talet varit den osynliga pelaren inom finsk idrott. Pengarna från det statliga spelbolaget har finansierat allt från Veikkausliiga till barn- och ungdomsidrott. Nu när monopolet bryts och privata spelbolag släpps in på marknaden 2027 ställs en obekväm fråga, vem ska betala för finsk fotboll framöver?
Monopolets fall och den nya licensmodellen
Finlands nya spellag ratificerades i januari 2026, och sedan mars kan privata spelbolag och operatörer ansöka om licens hos finländska Polisstyrelsen, som agerar tillsynsmyndighet för allt spel om pengar i Finland.
De första licensierade spelbolagen väntas vara igång den 1 juli 2027, och Veikkaus förlorar sitt monopol på nätcasinon, sportsbetting och slotmaskiner, något som rapporterades av pikakasinotsuomi.com. Veikkaus behåller dock fortsatt ensamrätten på alla lotterier och fysiska spelautomater.
Skatten på spelintäkter sätts till 22 procent, vilket är en höjning från nuvarande 12%, och därmed hamnar något högre än Sveriges 18 procent, men fortfarande lägre än Danmarks 28 procent.
Den nya modellen innebär att Veikkaus ställs inför konkurrens för första gången. Bolaget har redan delats upp i separata enheter för att möta den nya verkligheten, med ett renodlat affärsområde redo att konkurrera mot internationella speloperatörer.
Pengarna som finansierat finsk idrott
Veikkaus intäkter har historiskt fördelats tillbaka till samhället via tre ministerier, utbildnings-, social- och hälso- samt jord- och skogsbruksministeriet.
Idrottsförbund, kulturinstitutioner och forskningsprojekt har alla varit beroende av dessa medel. Under toppåren genererade Veikkaus över en miljard euro årligen, varav en betydande andel fördelades till idrotten.
Finska fotbollsförbundet Palloliitto har fått en av de största delarna av finansieringen som gått till idrott, pengar som använts till att finansiera domare, träning av juniorer och nya fotbollsplaner runt om i landet.
Fotbollens del av kakan
Veikkausliiga, som är Finlands högsta fotbollsdivision, har gynnats indirekt genom bidrag till förbundet. Klubbar som HJK Helsinki och KuPS har kunnat bygga akademier och förbättra deras fotbollsplaner och anläggningar delvis tack vare offentlig finansiering som ytterst kommer från Veikkaus överskott.
Spelmonopolet har alltså fungerat som en sorts automatisk finansieringsmekanism för finsk idrott, utan att skattebetalarna behövt fatta aktiva beslut gällande budget och tillskott av finansiella medel.
Vad det nya systemet innebär för klubbarna
När privata spelbolag tar marknadsandelar från Veikkaus minskar det statliga bolagets intäkter, och därmed de pengar som fördelas till idrotten. Finska regeringen har signalerat att skatteintäkterna från licensavgifter och spelskatt ska kompensera för bortfallet, men hur stor del som faktiskt når idrottsförbunden är ännu oklart.
Risken är att övergångsperioden skapar ett finansieringsgap. Veikkaus intäkter minskar innan skatteintäkterna från de nya licenserna hunnit byggas upp, och under den perioden kan fotbollsförbundet behöva skära i verksamheten.
Klubbar som redan tampats med en tight marginal förväntas drabbas allra hårdast. Den finländska riksdagen har diskuterat övergångsfinansiering via statsbudgeten, men inga konkreta beslut har fattats om hur gapet ska täckas under de potentiellt kritiska första åren.
Vad är förväntningarna på privata sponsorer?
En öppen spelmarknad skapar också nya möjligheter. Privata spelbolag som vill etablera sig i Finland behöver bygga varumärke, och sponsring av finsk fotboll är ett naturligt val.
I Sverige genererar Unibets avtal med Svensk Elitfotboll 150 miljoner kronor per år, och liknande avtal kan bli aktuella i Finland. Redan innan licenserna börjar delas ut har internationella operatörer visat intresse för den finska marknaden, och fotbollsförbundet Palloliitto har fört inledande samtal med potentiella sponsorer.
Utmaningen är att den finländska fotbollsmarknaden är betydligt mindre än den svenska. Veikkausliiga drar lägre publiksiffror och tv-intäkter än Allsvenskan, vilket begränsar vad spelbolag är villiga att betala.
Finlands fotboll under förändring i grunden
Övergången från statligt monopol till öppen spelmarknad är den största förändringen av finsk idrottsfinansiering på årtionden. Hur den hanteras avgör inte bara vilka spelbolag som får verka i Finland, utan också vilka resurser landets fotbollsklubbar har att röra sig med under kommande år.
Finland har historiskt löst liknande utmaningar genom noggrann planering och tydliga ramar. Om samma tillvägagångssätt tillämpas på idrottsvärlden kan fotbollen faktiskt stå starkare efter omställningen, med flera intäktskällor istället för en enda.
Norge och Island följer utvecklingen med stort intresse, eftersom båda länderna står inför liknande frågor om sambandet mellan spelmonopol och finansiering av idrotten.